fredag 27 februari 2015

LIVET FRÅN DEN LJUSA SIDAN

Jag skulle med all rätt kunna vara rätt negativ just nu.

Att den vidriga magsjukan flög på mig i söndags var verkligen ingen höjdare. Snarare ett riktigt bottennapp och det är helt otroligt hur fruktansvärt dåligt man kan må. Men jag väljer att se det positiva i att jag faktiskt inte smittade någon annan i familjen. Risken för det är ju annars överhängande med just magsjuka.

Stressen på jobbet som automatiskt följer efter att man varit sjuk ett par dagar... Alla samtal, röstmeddelanden, mail, sms och frågor som hopar sig. För att inte tala om to-do-listan som bara växer sig längre och längre och stundom känns oändlig... Men jag har ett nytt och fantastiskt inspirerande jobb och det känns bara roligt att vara tillbaka på jobbet och gå loss och bocka av det ena efter det andra på listan.

När jag började pigga på mig i onsdags drog jag igång ett litet men naggande gott projekt - nämligen ommålning av kaklet i köket. Måste här betona att jag "drog igång" projektet, då det i vanlig ordning var händige maken som fick slutföra. Och det blev toppen!

En liten dotter som inte sover toppenbra på nätterna och inte låter sin mamma få den sömn hon så innerligt behöver för att återhämta sig efter den minst sagt knackiga inledningen på veckan. Här är det på sin plats att nämna att pappan i familjen gör en enastående insats som tar alla nätter eftersom han är pappaledig och jag jobbar. Problemet är bara det att en lättväckt hönsmamma som jag vaknar av minsta lilla knyst och har allt som oftast riktigt svårt att somna om vilket ofta resulterar i onödigt mycket sömnlös tid på nätterna. Så när lillan idag slog upp sina blå strax innan kl 6 och jag på en gång kände att jag inte skulle lyckas somna om snörade jag istället på mig löparskorna och tog en lugn och försiktigt och efterlängtad morgonjogg i ett Jönköping som sakta vaknade till liv och där solen just gick upp och skapade en fantastisk siluett. En riktigt bra start som faktiskt nästan helt suddar bort den överhängande tröttheten.

Fredagskänslan. Ja bara det är ju härligt i sig. Och att jag dessutom ska få träffa min fina syster-yster, äta gott, ta ett glas vin eller två och sedan se fantastiska Mia Skäringer live på Elmia är ju en fredag i världsklass.

Så jag väljer att se det som en riktigt bra vecka trots allt. Glaset är ju som bekant halvfullt eller halvtomt och varför inte glädjas åt allt det fina i livet?!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar