LIVET FRÅN DEN LJUSA SIDAN

Jag skulle med all rätt kunna vara rätt negativ just nu.

Att den vidriga magsjukan flög på mig i söndags var verkligen ingen höjdare. Snarare ett riktigt bottennapp och det är helt otroligt hur fruktansvärt dåligt man kan må. Men jag väljer att se det positiva i att jag faktiskt inte smittade någon annan i familjen. Risken för det är ju annars överhängande med just magsjuka.

Stressen på jobbet som automatiskt följer efter att man varit sjuk ett par dagar... Alla samtal, röstmeddelanden, mail, sms och frågor som hopar sig. För att inte tala om to-do-listan som bara växer sig längre och längre och stundom känns oändlig... Men jag har ett nytt och fantastiskt inspirerande jobb och det känns bara roligt att vara tillbaka på jobbet och gå loss och bocka av det ena efter det andra på listan.

När jag började pigga på mig i onsdags drog jag igång ett litet men naggande gott projekt - nämligen ommålning av kaklet i köket. Måste här betona att jag "drog igång" projektet, då det i vanlig ordning var händige maken som fick slutföra. Och det blev toppen!

En liten dotter som inte sover toppenbra på nätterna och inte låter sin mamma få den sömn hon så innerligt behöver för att återhämta sig efter den minst sagt knackiga inledningen på veckan. Här är det på sin plats att nämna att pappan i familjen gör en enastående insats som tar alla nätter eftersom han är pappaledig och jag jobbar. Problemet är bara det att en lättväckt hönsmamma som jag vaknar av minsta lilla knyst och har allt som oftast riktigt svårt att somna om vilket ofta resulterar i onödigt mycket sömnlös tid på nätterna. Så när lillan idag slog upp sina blå strax innan kl 6 och jag på en gång kände att jag inte skulle lyckas somna om snörade jag istället på mig löparskorna och tog en lugn och försiktigt och efterlängtad morgonjogg i ett Jönköping som sakta vaknade till liv och där solen just gick upp och skapade en fantastisk siluett. En riktigt bra start som faktiskt nästan helt suddar bort den överhängande tröttheten.

Fredagskänslan. Ja bara det är ju härligt i sig. Och att jag dessutom ska få träffa min fina syster-yster, äta gott, ta ett glas vin eller två och sedan se fantastiska Mia Skäringer live på Elmia är ju en fredag i världsklass.

Så jag väljer att se det som en riktigt bra vecka trots allt. Glaset är ju som bekant halvfullt eller halvtomt och varför inte glädjas åt allt det fina i livet?!

ALLTSÅ DAGEN IGÅR

foto: pinterest.com

Alltså dagen igår. Så härliga möten, så mycket inspiration och sån energiboost. Förmidagen bjöd på en galen blandning av uppgifter; högt & lågt, stort & smått och tempot var minst svettigt. Jag lyckades dock reda ut det mesta och känner mer och mer att saker och ting börjar falla på plats och att jag får en helhetsbild av vad jag har gett mig in på.

Att lunchmötet sedan gav mig så otroligt mycket som person var en bonus jag verkligen inte hade räknat med. Kanske gör man en del bra saker ändå?! Eftermiddagen fortsatte i samma höga tempo och trots att det fortsatte att ramla in frågor jag vid första anblicken inte hade svar på kunde jag inte sluta le och högg tag i den ena uppgiften efter den andra.

Visst är livet inte bara en dans på rosor men jag tror att det är viktigt att ta vara på guldkornen i vardagen och tillåta sig att vara lycklig när saker och ting går ens väg. Igår var en sådan dag och jag lever fortfarande på den känslan...

ALLDELES FÖR TIDIGA VÅRKÄNSLOR

foto: pinterest.com

Solen skiner från en klarblå himmel och vårkänslorna slår till direkt. Mitt sunda förnuft säger åt mig att ta det lugnt och inse att vi inte ens är i mitten av februari och att det hinner komma många köldknäppar och massor av snö innan det blir vår på riktigt. Men jag vill helst inte lyssna på mitt sunda förnuft den här gången utan när solen tränger sig igenom glastaket och in genom fönstret på mitt kontor börjar jag genast drömma om vårens varma solstrålar, takdropp, kvittrande fåglar, porlande bäckar, knoppande vårblommor, tulpaner, kaffe på altanen och Converse på fötterna...

MÅNDAG IGEN

foto: www.pinerest.com

Måndag igen. Och det är faktiskt inte så dumt. Trots att sömnen varit ungefär lika bristfällig som vanligt och att jag igår vaknade upp utan någon som helst röst, vilket i sig är ett riktigt bakslag för en sådan som jag, så känner jag att helgen har gett mig massor av energi.

Att börja helgen med ett glas vin i goda vänners lag är verkligen en höjdare. Efter en minst sagt intensiv vecka på jobbet var det riktigt härligt att få koppla av, skratta och snicksnacka om stort och smått. Relativt nyöppnade VOX Hotel serverade en fantastiskt god getost-toast och bjöd på härlig fredagsstämning.

Jobbvecka & afterwork-fredag följdes sen av riktig kvalitetstid men min fina lilla familj hela helgen. Så mycket bus det är i de små och inte många lugna minuter. Det är en del trots på den stora och en rejäl portion envishet på den lilla, men oj så goa de är. Och så mycket kärlek! Fullt ös från morgon till kväll men samtidigt en enorm påfyllning på energikontot. Och den överhängande tröttheten och den borttappade rösten till trots så var det faktiskt helt ok med måndag.